Löjligheter i Portland

Amerikanarna är inte direkt kända för att ta tåget när de reser. Hursom så har de ett tågsystem som även fungerar (borde egentligen vara inom citationstecken) för passagerare. Donnan o Ingenjören bestämde sig för att utforska detta intressanta och ovanliga sätt att transportera människor för att vidga sina vyer. Så här går de till: Man köper en biljett. Denna kan man köpa över det s.k internet och man kan skriva ut den vid en terminal på stationen. Denna biljett kan man använda för att ta sig på tåget. Denna biljett kan man använda för att stå i kö så man kan få ett s.k boardingpass som man kan använda för att ta sig på tåget. Kön är 30-40 minuter lång och verkar inte öppna förrän 20 min innan tåget går. Står man inte i kön får man inte ett boardingpass och då får man inte åka tåg. Nu är det så att om man ger boardingpassutgivaren sina biljetter tillsammans så är det inte säkert att man får sitta tillsammans. Det får man snällt be om.

Boardingpass med dedikerade sittplatser

När man då fått stiga på detta underliga fordon så tar man sina boardingpass och sätter dem i en liten plastficka ovanför sätena. Orsaken till detta är oklart men vi misstänker att tåget blir vackrare om alla passagerare följer denna enkla instruktion.

Boardingpassen sitter fint i sin lilla ficka

Sedan efter en färd på ca 3 1/2 timmar (varav ca 40 minuter som Donnan spenderar i kön till restaurangvagnen för att köpa en öl åt Ingenjören) genom diverse lantliga ställen kommer man till Portland! Där ska kan stiga av tåget och det gör man genom att trampa på gula små metall pallar som direktörerna ställer ut innan man får kliva av.

Gula små pallar

Väl i Portland har man jättekul!

Getter!

T.ex kan man gå runt i en massiv bokhandel och hitta Svenska författare.

Svenska författare

Sedan när man har tröttnat på denna stad så tar man tåget hem igen. Då ska man vänta på ett frakttåg som med sina 150 vagnar har stannat så det korsar vår räls. Och sen fortsätter man vänta.. Till slut så rör frakttåget på sig. Och så stannar det. Och rör på sig.. Och stannar. Efter några omgångar så säger konduktören att frakttåget väntar på att få ta sig över en bro och att en man måste gå framför tåget och inspektera rälsen manuellt. Huh?!

Nåväl, efter en dryg timme har frakttåget rört sig så pass att vi får lämna stationen. Dags att åka hem till Seattle! . Dags att vänta på tåget som var bakom frakttåget så det kan komma in till stationen i Portland. För det använder förstås samma räls som oss.

Efter det åker vi väl en 20 minuter innan vi stannar mitt ute i ingenstans. Tåget måste ta sig över en bro men det är varmt ute och signalerna till bron fungerar inte i värme. Så... Nån fixar biffen efter ett tag så vi kan röra på oss.

Jordgubbe!

Sommarhäst

Vi har en ny liten centrifug i labbet. Den har fortfarande förpackningsdoften i sig och när man öppnar den luktar det hjorthornsolja! Donnan förflyttades raskt till en het sommardag med bromsar och flugor surrande runt sig och en solskensluktande Sommarhäst! Lycka är ibland så enkelt :)

Portland i bilder

Vad händer i Portland?

Vårblom

Underhålla klienter är hårt arbete

Förra helgen..

.. kan sammanfattas såhär.

Donnan känner inte igen sig själv längre

Av fem orsaker:
1. Hon är blond.
2. Hon springer utan blodtörstande avarter efter sig. 6km blidde det ikväll.
3. Hon gör frivilligt en tacopaj utan kött i. Bönor fick ersätta köttet. Bönor är inte döda kor eller fåglar.
4. Hon crawlar som en expert.
5. Hon har nu tillräckligt med träning i kroppen för att inse att Den Svenska Klassikern är inom räckhåll.

Nu är det dags för middag och vila. Axlarna känner av två dagars simträning och imorgon är det dags igen :)

Se upp Michael phelps

Nu simmar Radarparet snart om dig!

Som ni kanske förstått så gick dagens simlektion bra. Bättre än bra. Den gjorde oss till riktiga uttrar i vattnet! :)

Ännu en solig helg

Det gör gubbarna glada :)

Röda näsan!

Donnans igår rosa ansiktsfärg har under natten djupnat till en mer röd ton och Donnan drar sig nu för att ta på sig springkläderna och ge sig ut i solen igen. Av två orsaker:
1. Solen gassar idag med, vilket innebär att Donnans redan röda armar och nos kommer få en till dos av UV-ljus som dom kanske inte behöver just nu.
2. Det är 20 grader varmt ute. Donnan svettas som en gris av bara tanken på att anstränga sig där ute.

Men, har man gett sig in i leken får man leken tåla! 105 dagar kvar till Triathlonstarten och Donnan är långt ifrån i form för att sitta och vila idag.

När dagar ändå räknas ner så kan Donnan meddela att det bara är 32 dagar kvar tills Syster-Yster och hela drösen kommer hit! Jippi vad skoj det ska bli att få visa dom min stad! Det betyder också att det är bara 39 dagar kvar tills Radarparet landar på svensk mark igen. :)

Uppdatering: 44 minuter drygt 5km. Sol, folk, varmt. Majoriteten av löparna såg ut som Donnan. Röda och svettdrypande. :)

Knock out!

Solen slog ut Ingenjören i 7 ronden. Donnan sitter nu, alldeles rosa, och äter Dumlekolor medans Ingenjören sover ut efter den ansträngade dagen. Ikväll ska vi upp till Lilla Vickevire och Långeman på middag, planen är att cykla dit, vi får väl se hur pigga vi är på det efter att ha simmat imorse och sen solat hela dagen :)

Lördags uppdatering..

Kommentarer överflödiga.

Glad Påsk!

Kycklingar i blommande jordgubbar, bergen lyser vita mot den blå himlen och påskmusten står på kylning :)

Påskpresent