Det var inte jag!

Började en ny tjej igår. Hon är, liksom majoriteten av gruppen, en av datanördarna och hon har rött hår, är kort och har ett väldigt svenskklingande namn: Anna. Men det ultimata beviset för hennes nationalitet måste ändå vara:

Hon är ett Kakmonster! :)

3 timmar senare: Mysteriet med nationaliteten är kvar. Det var inte nya tjejen som tagit hit kakorna, det var vår Core Manager som varit på IKEA igår och hon älskar dessa kakor. Så hon är kakmonstret :)

Kunde ingen ha berättat att kött kommer från DÖDA djur!

Donnan försökte genom att ignorera bloggen och våra få, men omtyckta, bloggföljare få Ingenjören att ta tag i sitt blogg-intresse, men ack vad det gick illa. Så istället för färgglada berättelser om våra äventyr med Toblerone i Vegas, i regnskogen, i Grand Canyon och slutligen "Äventyret med den försvunna Zipcar-bilen, som nästan gjorde att Toblerone fick stanna kvar här hos oss istället för att åka hem till sin Lilla Tös" blir det återigen en stickblogg.

Förutom flera hemliga projekt (varav ett blev så bra att jag tror att jag ger mig själv en också! Kanske ska ge mig på en designkarriär? Åtminstone på sidan om. Vad tycker ni?) så har jag önskat mig:

en pippitröja... (även om jag kanske kan hålla med om att den passar bäst på barn och inte 30+ åringar. Fast who cares liksom. Jag gillar'n!)

Minus Apan.

en stickad rävboa...

Lika dekadent och glassig fast minus räven.

Det har varit på Donnans lista över saker hon verkligen vill ha länge. Fast en äkta då. Sån gammal som man kan hitta på vissa fina vintage affärer. Fast det krockar med att Donnan är emot att bära päls från djur som inte blivit uppätna så därför väcktes idén med en stickad variant. Hittade en galen beskrivning från 70-talet som skall justeras lite och så måste jag hitta en klämma att sätta i munnen på "räven" så där så att man kan knipsa fast den runt halsen. Om resultatet blir bra och intresse finnes så kanske beställningar på en egen räv kan skickas. Utan löfte om att det blir nåt :D

Ingengörens misslyckade mössa från förra vintern ska repas upp och göras om till nåt annat och en ny mössa av mer vattenfast karaktär ska fixas till. Små hårspännen/broschar/"eller vad man nu kan hitta på" i form av rosetter (röda och lila, för att matcha hatten som köptes i Las Vegas.)

Hatten som köptes i Vegas samtidigt som Toblerone gick och blev med cowboyhatt! Vilket ni skulle vetat allt om, om bara Ingenjören redogjort för de glada dagarna i juli och augusti då Toblerone kryddade vår tillvaro...

Tumvantarna ska fodras och göras klara för vargavintern, som Donnan hoppas ska möta henne vid Arlanda i jul, och slutligen... hmm vad har jag glömt? Just ja, funderingar på om det är värt att sticka en kjol och väst som jag såg en snitsig variant av i en affär. Kostade 150 dolares, kjolen alltså. Borde gå att få till mycket billigare själv, hur svårt kan det vara liksom?

Men nu lämnar vi den alternativa användningen av djurhår (japp, Donnan använder "bara" ull från får eller ännu hellre alpackor. Så mjukt och skönt att inget annat ens kommer i närheten. Om ni inte tror mig vänta tills min baby-alpacka skapelse kommer till en stad nära dig! Man vill liksom bara borra ner näsan och stanna där för alltid.)...

Liten ullig bäbis alpacka med sin syntar-mor.

... och sörjer för att Donnans köttätargen har försvunnit. Vid middagen idag så insåg Donnan, självklart med en stor tugga ko i munnen, att det ligger ett dött djur på min tallrik. Alldeles stendöd, inget liv alls kvar i lilla kossan. Sen kunde inte Donnan äta mer. Alls. Aldrig. Någonsin. Eller så känns det nu. Ingenjören har fått för sig att Brorsans förespråkade LCHF (low carb, high fat) diet är bra. Alltså är det mycket kött, sås och lite grönsaker. Fram tills nu vill säga. Nu blir det vegetarisk LCHF i det här huset. Så sparris med vitlök och parmesanost blir det imorgon, kanske med en bit kossa till Ingenjören om han klagar tillräckligt högt :)

Finbesök II

Så.. Andra dagen på Tobleronebesöksattackchocken blev Turistdagen. Ingenjören och Donnan vallade runt Toblerone i diverse kvarter i Seattle. Det blidde Seattle center för den roande fontänen-som-sprutar-på-folk-som-blir-överraskade-men-ändå-inte; Queen Anne där radarparet gifte sig; Olympic sculpture park för upplysande modern konst och, något överraskande, hamburgare och annat onyttigt som en lokal kyrka stod och grillade (Toblerone stornjöt av den maffiga burgaren); Ride the Ducks tur runt stan med Phlip, grymmaste föraren i stan; och sist (om jag inte glömt typ 5 saker) så var det Torch light parade på 4th ave utanför oss. Paraden är det sista som händer i den månadslånga Seafair som återkommer årsvis här i Seattle.

Bäst av allt var nog när frakttågen åkte förbi i Olympic sculpture park. Tåg- och tutnörden Toblerone stod nästan tryckt mot rälsen när de 40+ långa tågen rullade förbi.

Jo, angående det jag glömde.. Vi tog oss också upp till Capitol Hill och partajjade hårt ett par timmar på Neighbors.

Hårt att vara turist här.

Träningsvärk

Donnan fick igår kväll kl 21.10 för sig att hon måste lära sig hoppa. Ni som någonsin sett Donnan försöka hoppa vet att hennes små skutt knappast platsar i NBA och igår bestämde Donnan att hon ska hoppa upp och röra taket. Ingenjören engagerades som tränare och träningen tog sin början. Armar och ben koordinationen var det första som måste putsas på. Efter ett par minuter började det bli lite mer höjd på skutten. Efter ytterligare ett par minuter var taket närmare än vad det någonsin varit. Efter att Ingenjören byggt på självförtroendet med att hålla en tunn bok mot taket och nästan fått den knuffad ur handen så var det dags. Donnan såg ut som en höjdhoppare i VM. Fokus, konstiga överslagshandlingar som att fnysa och plocka med kläderna och sen väga fram och tillbaka på avstegsbenet. Sen tog Donnan i. Och slog till taket så att fingrarna fick sig en törn! Jippi!!!! Fast en gång är ingen gång så efter en liten segerdans tillsammans med tränaren tog hon sats för nästa försök. Det fick bli 5 försök till innan det klaffade igen och taket återigen fick sig en klapp. Flåsig och svettig var Donnan nöjd med kvällens träningspass och pustade ut i sängen med en bok. I morse hade hon ont. Inte i benen eller knäet. Nej, i nacken och skuldrorna! Antar att det är där hoppet sitter helt enkelt. :)

Finbesök..

.. jo serrni, det kommer faktiskt folk över till vår sida och hälsar på!

Herr Toblerone landade nån gång i slutet av Juli (känns väldigt länge sen) och sedan följde 2 smockfulla och actionfyllda veckor. Ingenjören ska försöka sig på att redogöra för dessa oerhört roliga dagar!

Det började med att vi plockade upp gossen på flygplatsen i en fin BMW, som han förtjänar, och tog honom till South Center Mall där vi krubbade och inhandlade diverse bra-att-ha saker (t.ex en madrass att sova på). Där uppdagades det att Toblerone faktiskt hade andra agenda med sin resa, något som han ivrigt förnekat att han skulle ha! Toblerone vill uppleva den riktiga amerikanska matkulturen, eller avsaknaden av sagda kultur. Det visade sig när vi skulle äta lunch och han envisades med att gå till IHOP, International House of Pancakes, där man äter högvis med amerikanska pannkakor dränkta i diverse sötsaker. Väl där möttes vi av en faktisk ganska ovanlig amerikansk företeelse; ingen service. Därför styrde vi kosan till närmsta Old Spaghetti Factory där vi snabbt fick bord och god pasta.

Typiska amerikanska pannkakor

Resten av dagen blir inte så mycket mer spännande, vi lyckades skaffa en amerikansk telefon till Toblerone, för det facila priset av $10, så vi kunde ringa honom aningen billigare. Vi tog vår käre gäst till en typiska amerikansk sport bar för lite mini-hamburgare till middag.

Vegas Baby!

Nu sitter vi på planet till Las Vegas. Toblerone väcktes i gryningen och fick snabbt rafsa ihop lite kläder och hugga kameran och springa ner till taxin utan att veta var vi behagade bege oss kl 5 på morgonen :)Det är snuskigt varmt just nu, men det stoppar inte oss! På schemat finns bland annat att hitta en cowboy hatt till Toblerone. Dricka frozen strawberry daiquiris vid poolen. Dansa hela natten. Spela poker. Typ.

Ingenjörens kreditgräns har precis höjts. Precis lagom innan vi lyfte till Vegas. Det bådar gott :)