Irriterande

Pa soppstallet dar jag oftast hamnar pa lunchen, jobbar det en kille som ar sa lik min gamla dressyrtranare. Soppkillen maste tro att jag ar knapp, for jag pratar svenska till honom VARJE gang! Jag blir alldeles knasig av det har. Att det ska vara sa svart ibland :)

Solig långpromenad

Odesperaten vaknade oförskämt tidigt imorse, till Doktorns stora glädje var han dock vänlig nog att gå ner och pilla med datorn tills Doktorn slog upp sina blå för att mötas av en strålande sol och knallande blå himmel. Efter att ha övergett idéen att åka ut till Discovery Park vandrade vi ner till vattnet och tog oss runt hela Queen Anne. Eller, nja... vi gick rakt över Queen Anne hem. Vilket vi upptäckte var jobbigare än att gå runt. Queen Anne är en väldigt hög kulle... Väldigt hög och stor. Vaderna fick jobba! Vi stannade på toppen och åt lunch och var hemma efter drygt 3 timmar. Men då stannade vi på Metropolitan Market och köpte med oss tomater, bröd, basilika och serranoskinka också. Total promenad längd uppmätt med Odesperatens roliga kartprogram: 10km

Odesperaten blev alldeles trollbunden av de snötäckta bergstopparna som sticker upp längs med hela horisonten runt om Seattle. Dessa toppar som Doktorn har kunnat följa snölinjen på under hela hösten och som har lockat och pockat på uppmärksamhet och utlovat äventyr med sina vita spetsar. Jess har uttalat en önskan att åka på dagsvandringar i bergen och alla skogar häromkring. Och hur kan en god människa som Doktorn tacka nej till såna äventyr när de läggs fram av en sån solstråle som Jess? Odesperaten har blivit upplyst att det blir till att gå till REI och köpa vandringskängor omgående, huruvida han förstått konsekvenserna av hans bergstoppsuktande har inte riktigt framgått ännu...

Efter att ha kommit hem från promenaden tyckte Doktorn att det var ett strålande tillfälle att lägga upp sina skavsårstäckta fötter och sova middag. Det fungerade ganska bra ett tag, ända tills Odesperaten fick ett okontrollerbart behov att ta mug-shots på den sovande Doktorn. Tydligen hade han kommit på att vi bägge ska vara med i ett lotteri. Och då ska man även skicka med nytagna bilder. Så yrvaken och rufsig och alldeles röd och randig i ansiktet (kudden var lite veckig...) så ställdes Doktorn mot väggen och tusentals blixtrar avfyrades mot det halvsovande offret. Resultatet framkallade skrattsalvor som gjorde att magmusklerna krampade och ögonen tårades. Men tydligen fanns det bland alla vansinnesbilder en som åtminstone påminde något om Doktorn. Odesperaten klarade fotosessionen mycket bättre, även om Doktorn gjorde sitt bästa för att hämnas... :)

Inget bråk!

Doktorns mamma har vänligt nog sett till att det inte bara finns bullar nog för att inget kiv skall uppstå, dessutom har hon försett Odesperaten och Doktorn med varsin fluffig filt. Och till Doktorns stora lycka verkar Odesperaten vara allergisk mot den bruna teddyfodrade historien, så nu finns det ingen orsak till att kivas om filtar. Vi kommer se ut som två tunnbrödsrullar på kvällarna hädanefter! :)

Aaaaah...

.. nu är allt som det ska igen!

Efter 6 veckor och dryga 13 timmars resa är Odesperaten återigen på amerikansk mark. Resan i sig var rätt händelselös. Isländarna har fortfarande inte satt upp några skyltar på flygplatsen så när vi landade så irrade alla runt ett tag. Odeperaten har irrat där förut så han var först till den extra passkontrollen. Mellanlandningen skulle vara en timme men det tog ytterligare 30 minuter att gå på nästa flyg. När vi skulle in i planet var alla tvugna att ange adressen på sin slutdestination vilket gjorde att det tog ca 2 minuter per passagerare att komma ombord pga flygvärdinnornas dåliga datorvana. Väl på Seatac (Seattle-Tacoma airport) var Odesperaten återigen först ut ur planet och först till gränskontrollen. Vid det här laget skakade ben och armar i nervositet men lyckligtvis var gränstjänstemannen mer nervös än vad jag var. Han undrade om jag skulle bo här med min mamma och när jag sa "Nej, min fru jobbar här" såg han riktigt konfunderad ut. Men han fyllde i papprena och allt verkade gå bra tills han inte hittade sin stora stämpel. Han tittade runt på skrivbordet, i lådorna i skrivbordet och bakom datorn. Till slut hittade han den stående mitt på bordet bredvid papprena som skulle stämplas. Alla papper fick iaf sin stämpel och Odesperaten kunde återförenas med sin Doktor.

Härligt att vara hemma igen!

Odesperat och Bullar

Nu är Doktorn nöjd. Odesperaten är hemma och Mammas bullar smakade gott.

Ringen sitter på fingret.

Rosa sockor på fötterna. (Odesperaten trodde att han skulle kunna hålla ena väskan stängd tills Doktorn blivit galen av nyfikenhet. Men det gick inte. Doktorn klurade ut koden och satt och plockade bland alla grejer när Odesperaten var klar med sin dusch...)

Thanksgiving-middag imorgon.

Enda smolket i bägaren är att Doktorns mysfilt sitter runt Odesperaten. Utanpå hans två fleece filtar. Nåja, jag ger honom en kväll att anpassa sig. Imorgon tar jag tillbaka mysfilten! =)

Ytterligare bevis på kylan i lägenheten

Jag har varit med om att spegeln och eventuella fönster i badrummet immar igen efter en varm dusch. Men aldrig att fönstren i rummet utanför immar igen. Jag trodde det var dimma ute! Hahaha

1.5 timme kvar...

Bakad potatis

och ytterligare avsnitt av 21 Jump Street. Helt otroligt roligt att titta på!

3 timmar kvar...

21 Jump Street

Vilken 80-tals nostalgi!


6 timmar kvar...

Snart...

... så landar Odesperaten! Dags att sova, så att tiden går ännu fortare :)

New Moon

på The Big Picture. Bion med 21 årsgräns och barservering under filmen, jag o Jess var tvungna att visa leg för att ens få komma in i foajen... . Man beställer innan vad man vill ha och när man vill ha det. Sen serverar personalen det medans man själv sitter och njuter av filmen. Gårdagens New Moon var fullsatt av "snusktanter" och fyra "snuskgubbar" som genom en viss påverkan av alkohol och "säkerheten" av att vara omringade av likasinnande kunde tillåta sig att visa sin uppskattning. Varje gång lilla Jacob Black och hans gäng vandrade in i bilden spred sig ett stön genom lokalen. Hahaha! För att inte tala om reaktionen när han sliter av sig tröjan! Hahaha Jess fick fram ett litet morr och jag lyckades sätta Mojiton i halsen av mitt morrande... Och vi var inte vare sig äldst eller värst! =)
Taylor Lautner... tatuerad och klar... =)

Odesperaten har ju sagt sen vi träffades attjag är en cougar. En sån där som kommer att fånga mycket yngre killar. Kan det stämma? Det jag glädjer mig åt är att Jess kommer springa brevid mig! =)

Officiell avtackning

Denna dag har Odesperaten spenderat med sin familj på olika sätt. Det började med fika med Brorsan hos Syrran på Gärdet där vi smaskade i oss äpplepaj och chokladmuffins. Smarrigt värre. Efter det satte vi kosan mot ett biljardställe på Odenplan och spelade ett par rundor. Vi spelade i teams 2-mot-1 och det blev demokratiskt nog 2-2-2 i matcher. Det hela var över på en knapp trekvart då vi var tvungna att bege oss mot Grand Hotell för en middag på Verandan hela familjen. Odesperaten tuggade på delikata lammkotletter med potatis-gnocchi. Mycket gott och trevligt. Vi tyckte det var lite tidigt att avsluta kvällen där så vi syskon trängde in oss i TTn ännu en gång och åkte till Filmstaden Sergel för att se 2012. Efter mycket köande hit och dit fick vi 21.10 tag på biljetter till 21.00 föreställningen. Perfekt, vi missade all reklam! Tyvärr missade vi inte filmen... Den var kass.. Skådespeleri, regi och framför allt manuset var otroligt dåligt. Men musiken var ju hög iaf... Känns ofta som man kompenserar ett dåligt manus med hög musik.

Så den officiella avtackningen har börjat. Igår sa jag hej till Dansken och hans mö efter att ha ätit den starkaste guacamolen i sverige. Thank you Dave! Grymt gott!

Det som återstår nu är förstås att packa ned allt igen men viktigare är att få ringarna klara. Imorrn ska jag till guldsmeden och titta på ett par förhoppningsvis klara ringar för att se att allt ser ut som det ska. Deadlinen för ringarna är på tisdag. Jag ska också försöka säga hej då till ytterligare ett par gammla kompisar.

Ny filt

I duggregnet vandrade Doktor ut för att lämna tillbaka Twilight filmen som Jess och jag kollade på igår kväll, som uppvärmning för våran cocktailbio imorgon. Dricka utsökta drinkar och kolla på vältränade tonåringar känns nästan som tantsnusk, men vi har sagt det att gör dom en film med halvnakna biffiga 17-åringar så räknar dom med att vissa barnsliga 30 åringar sitter och njuter av ögongodiset! =)

Jag tog sen vägen förbi Bed, Bath & Beyond på vägen hem och köpte en lurvig mysfilt. Det är plysch fodrad med teddy. Jag köpte den bruna, för jag tänkte som så att Odesperaten kommer ogilla färgen och tyget så mycket att han gladeligen tar de två fleecefiltarna och låter min lurvpläd vara i fred. Det gäller att tänka taktiskt... =)

Nu ska jag hoppa isäng, jag ska upp tidigt, nåja kl 8 är ganska okej, för att dra till jobbet och jobba i ett par, tre timmar för att sen bege mig till en pub för att äta barkäk och kolla på football, sen ta oss till El Gaucho som har Happy Hour hela söndagen (och Topp 10 av Seattles bästa mat och drinkar), sen gå ner för trappan och se på tonårshunkar =) Hmm... det är nog dags för Odesperaten att komma hit nu, innan jag och Jess drar till La Push på jakt efter vargar...

Ont, ont, ont..

.. i kroppen. Medan Doktorn var ute och roade sig i skogen med Jess och allehanda vampyrer så tränade Odesperaten med brorsan. Vi tränade armar i 7-8,12 timmar och idag värker magen.. Ja vi avslutade med att plåga varandra med putta-på-ben-och-håll-emot-med-magen. Armarna gör också ont. Men kolla resultatet!



Vilka armar! Doktorn får ta och köpa nya tröjor till mig.

Tillägg av Doktorn: Menar du det?! Får jag verkligen köpa kläder till dig? Det kommer bli så kul! Som att ha en livslevande stor Ken-docka! Ååååå du är så snäll ibland min "lilla" Odesperat! Jag bokar en bil till fredag nästa vecka, så vi kan åka upp till Outleten, så att jag kan riktigt släppa loss bland all 140 butiker! Och du kommer inte att klaga det minsta eftersom du VILL att jag ska shoppa åt dig! ;) Hahaha


Tillägg av Odesperaten: O oh..

Äventyr!

Efter en god middag med Jess och Asiaten, tog vi allihopa en kvällspromenad med Gromit och Patzu, de två hundar som Asiaten för tillfället vaktar ute i west Seattle. Medans vi gick i parken och hundarna sniffade runt i mörkret, började vi tala om vampyrer, varulvar och det stundade meterorit regn som skulle synas samma natt. Doktorn har en förmåga att ibland föreslå lite annorlunda saker, men de flesta kompisar brukar inte lyssna så noga. Med Jess är det annorlunda. Vi åkte hem från Asiaten och begav oss raka vägen hem till Jess, där vi hämtade vatten och poppade popcorn (tydligen är det viktigt att ha popcorn på resan). Sen skuttade vi fnittrande ut till bilen och ställde kosan mot Forks. Forks är en liten ort ute på Olympic Penninsula, som tillsammans med La Push är huvudorten i Twilight Sagan.

Vi åkte från Jess vid kl 23, vi talade om allt från highschool till spöken och sanningshalten i alla "tomtar och troll" sagor, vi hade vissa snabba stopp för att kontrollera molnigheten och eventuella meteoriter. Alla dessa stopp gick till på följande sätt: Jess stannar bilen, på Doktorns sida växer det en tät regnskogsliknande vägg. Lyset släcks och allt blir becksvart. Dörrarna öppnas, två huvuden vänds upp mot himmelen. Sen stryker något förbi, eller det knakar till i skogen, eller vi hör bägge något dunka till mot bilen. Två skrik hörs eka mot skogens svarta mörker, dörrarna stängs fort, motorn startar och bilen drar iväg! Jag lovar, att stå utanför en bil som man inte längre kan se för att det är så mörkt, inte kunna se handen framför sig, inte längre kunna urskilja skogens konturer och sen känna något rusa runt benen, svischa förbi bilen eller bara knäcka en gren ett par meter ifrån dig... Det gör även den mest bestämda redo att vända tillbaka. När vi en gång klättrat in i bilen med skrik i halsen och jag har stängt dörren, så bestämmer sig Jess för att låsa dörrarna. Sekunden senare hör vi ett dunk in i min dörr. Skriken fyllde bilen och vi gasade snabbt därifrån. Hahaha

Vi hittade tillslut en plats där vi kunde vända bilen åt rätt håll, där väntade vi i ett par minuter och såg sedan 4 meteroriter dra över himlavalvet. Häftigt! Helt klart värt resan!

På vägen dit regnade det så mycket att vi var tvunga att stanna för vi inte såg någonting, sen blev det krispig stjärnklar natt, sen regnade det igen, sen kom det 1dm snö, sen haglade det, regn igen och sen krispig klar morgon. Vädret gjorde helt klart sitt till för att göra natten än mer spännande.

När vi kom fram till Forks, runt kl 2-3 inatt, är det första vi ser "Bellas" lastbil. Hahaha hela Forks är fylld av Twilight hinter. Eller vad sägs om "Dazzled by Twilight" och "The Twilight zone". Vi åkte förbi polisstationen, skolan, hennes jobb och sen var det slut. Den mest insignifikanta ort på denna jord! Vi knatade runt lite grann, men efter att polisen har åkt förbi oss två gånger, så bestämde vi oss för att hoppa in i bilen och fortsätta hemåt istället för att behöva förklara för två konstaplar varför två 30 åringar halkar runt i snön mitt i natten och kikar in i varje fönster de kan.

Vi åkte förbi La Push-avtagsvägen, även om det var lockande avstod vi den lilla omvägen, vi hade ju redan sett meteoritregnet, så vi styrde upp mot Port Angeles, där vi parkerade utanför en skoaffär och sov i en timme. Kallt som attans! Sen styrde vi mot Bainbridge färjan. Doktorn misslyckades totalt med att vara vaken och prata med chaffören, så jag minns inte hur vi tog oss från Port Angeles kl 4.50 till Bainbridge kl 06.10. Vi körde upp på färjan, vek ner sätena och sov resan över. Jag var hemma vid 07.30, jag hoppade raskt i säng och sov tills för en halvtimme sen. Nu ska jag iväg till jobbet. Solen strålar från en molnfri himmel, böckerna har kommit och det var en rolig äventyrsnatt!

Vansinnes lasning

7 timmar stracklasning av andra boken i Twilight serien agnade sig Doktorn at igar kvall och natt. Det ar skont da att inte Odesperaten ar har annu. Pa torsdag kommer resterande delar av serien. Doktorn satsar pa att ha last ut alla innan onsdag :)

Och ja, jag vet att det ar alldeles knasigt att bli sa djupt enagerad i en bok. Men jag har alltid varit san, mamma brukade bli sur pa mig nar jag "forsvann" in i en bok. Det gar inte att prata med mig, mina ogon rusar over sidorna, bokstaverna skriker pa uppmarksamhet och precis som i "Inkheart" sa blir alla karaktarer levande, fast istallet for att komma ut ur boken trillar jag in i den. Jag kanner lukter, vindar, temperaturer, kanslor, jag hor faglarna, hur vinden rasslar bland traden. Jag blir ett med handlingen. Tyvarr har jag en formaga att forsta alla karaktarer innan det ar riktigt meningen, sa jag blir sallan (det har inte hant pa flera ar nu) forvanad nar det visar sig att det finns vampyrer, varulvar, forradare och dylikt bakom den vanliga, varma, manskliga fasaden. Fast det spelar ingen roll, jag ar en bokmal. Filmer far aldrig samma grepp om mig. Dar blir man ju serverad en fardig bild, oftast platt och farglos jamfort med mina bokaventyr :) Jag gladjer mig at att Odesperaten verkar vara ungefar likadan som jag. Aven om min fantasi verkar vara valdigt mycket storre :)

Smått o gott

I helgen var Odesperaten förbi Doktorns syster där vi käkade lunch med mina päron & svärpon. Vi fick en smaskig gulasch med monsterlimpa och en oerhört kladdig kladdkaka till efterrätt. *yum* Sedan blev det en tidig jul. Odesperaten agerade tomte och dela ut Doktorns paket till sin familj, och får dessutom agera tomte åt Doktorn iochmed de mängder presenter han fick med sig därifrån. På kvällen stack Odesperaten förbi dansken och pressade dave-gränsen... 4 droppar Daves Insanity Sauce in guacamolen till våra tacos... Woooohoo! Då kände man minsann att man levde.


Ovan är ett glatt svärpon med en liten dotterdotter. (Någon påstod att jag nu är farbror till den lilla parveln.. Hur det nu gick till har jag ingen aning om)

Än så länge verkar inte Odesperatens chefer lyckats hitta nåt att sysselsätta Odesperaten med så denna vecka får gå åt att förbereda resan hem och säga hej då till alla kompisar.



Tillagg av Doktörn: Du bor val vara Morbror, for visst har val jag en syster?! :)
Dessutom var det dar inga julkläppar! Det vara bara advent presenter. Riktiga julisar kömmer med pösten lagom till jul. Jag kanner min syster, hon ligger bakom granen och tjuvoppnar presenter varje tillfalle hon far, pappa ar ocksa nyfiken i en strut. Sa det kommer inga klappar forrens det ar dags att oppna :)

Tillägg av Odesperaten: Ja morbror var det visst.. men det är lika lustigt det. Det insinuerar att vi är syskon..

Ytterligare tillagg av Doktorn: Fast farbror insinuerar val ocksa ett syskonskap? Sa det borde rimligtvis vara lustigt pa samma satt som morbror...

Ytterligare tillagg av Odesperaten: Ja alltså det är just syskonskapet som jag hakade upp mig på.. Sen att mina fingrar skrev farbror istället för morbror är för att de inte kan stava.. :)

Lördagsäventyr

Dagen började med ett telefonsamtal från familjemiddagen hos Syster-yster. Vad som egentligen sas minns jag inte, förutom bullpåsarna som ska få flyga hit :)

Jess plockade upp mig för en tur till Target för lite nödvändighets-shopping. Nu förhöll det sig så att det fanns fler affärer än Target i Factoria Mall, så jag har nu nya stövlar från DSW (farligt stor och bra skoaffär...), bronsfärgade glasbitar från Michaels (en farligt stor och välutrustad pyssel affär), en läslampa, flera doftis ljus och annat smått och gott från andra affärer. Vi har även nästan blivit rammade av vägen två gånger (av en stadsjeep och en mjölkbil), sett inte mindre än 2 vithövdade havsörnar sitta och glupskt titta på fiskmåsarna som verkade helt ovetande om sin utsatta position, ätit på Wendy's och blivit utstirrade av en 10 åring som aldrig sett en blondin förr. Åtminstone är det vad jag väljer som orsak. Hon blev alldeles fundersam när jag beställde en grillad kyckling-burgare istället för någon av dussintalet fritterade alternativ. När vi sen sätter oss för att äta så vänder hon sig konstant om för att titta på oss. Hennes storesyrra och mamma gjorde i och för sig samma sak, så det kan var en defekt blängsylte gen också. Eller att vi var alldeles fantastiskt vackra.

Jess meddelade just att hon nästan blev påkörd på väg hem till henne. Kanske är en "kör på en Jess" dag idag, eller att folk i stadsjeepar kompenserar en bristande hjärnkapacitet med en större bil. Nu ska jag montera lampa. Ikea konceptet har börjat sprida sig :)

Ytterligare ett inlågg som saknar prickar!

Döktorn har ingen lust att pricka dit prickarna pä vissa bokstavër. Hon gillar prickloså ord. :)

Ikvall ska jåg och Asiäten och Jess ga pa Geniöus awards. Lokalblaskan "The Strånger" haller jattefest for alla genier i krokarna. Tyvarr bara for sana dar konstnarliga genier, inte sana halvtokiga forskare och utvecklare som jag och Odesperaten. Men festen blir nög skoj anda!

Ytterligare ett gang myggor har idag fatt satta livet till for att Doktorn pa mandag ska vara fullfjadrad myggpillare. Dock sa hade Doktorn ingen storre tur idag, fanns knappt nagra parasiter alls i min lada... men pa mandag ska jag dit sa tidigt jag hinner for att roffa ät mig en lada mëd massor av parasitbarande mönstermygg.

Det kanns stabilt att veta att Odesperatens capoeira spel inte har andrats. Jag och Flamingodåmen hade alltid sa kul at att Odesperaten ibland sag ut som Lavskågge i Sagan om Ringen. Enten som leder ent-uppröret for ër som inte minns. Sa, nu vet ni nagot nytt om Odesperaten. Kanske ska gora det till ett staende inslag. Ett åvslojände om Odesperaten varje fredag. :)

(Gerilla-prickarna presenteras av.. Odesperaten)

Edit av Doktorn: Hahaha var det har hamnden for att jag avslojade din ent-bakgrund? men jag gillar mönstermyggen. Det ska jag borja kalla dom sma raringarna! Hihihihi

Möte med Emma Scissorhands

Idag tog Odesperaten tag i kalufsen och bestämde sig för att göra sig av med den. Så han ringde förstås Emma... Frisören som klippt och stylat Odesperatens hår i ett par år. Jättebra, hon hade en tid ledig på eftermiddagen. Så vid 17-tiden traskade Odesperaten in till salongen och träffade en mycket förvånad Emma. "Jasså, jag trodde du var i USA".. Ja det trodde vi nog alla men håret gick att trimma bort iaf.

Innan hade Odesperaten ett möte med Guldsmeden för att välja diamanter till Doktorns vigselring. Stora, många och tunga.. (Nåja de matchar iaf det röda guldet). Dock verkar inte Guldsmeden kommit speciellt långt. Hade förväntat mig enbart detaljer kvar men allt jobb är kvar!! Hon fick alla ritningar för 1.5 veckor sen och sa att det skulle ta 3 veckor att få ringarna klara... Jag förstår att det tar sån tid om hon inte jobbar... Nåja, jag ska få ringarna dagen innan jag flyger hem till Doktorn..

Dagen avslutades med Capoeira-roda. Stel och utan kondition men fick ändå beröm att inget egentligen hade ändrats i hur jag spelar.. Gött.

Rant

Älskade Doktor.. Från och med nu kräver Odesperaten att dina inlägg i bloggen har Å,Ä och Ö i sig.. Denna mening: "att vi bagge har angande vatten och armar vid vara respektive bad"... Makes no sense... Även om man stoppar in svenska tecken lite här och var. "att vi bägge har ångande vatten och armar"?? Ångar din armar? Och vad har detta att göra med "kallt i lägenheten"-teorin? Ångar dina armar pga att lägenheten är kall? Är det minusgrader i lägenheten?? Då kommer Odesperaten definitivt frysa.

Och nu har jag läst ditt första inlägg om detta fenomen.. Då förstår jag lite mer.. men ändå inte på nåt sätt.

Tro inte att du kommer kunna ha fleece-filtar osv på dig när jag kommer tillbaks.. Dem kommer jag använda! ;)

Angade badvatten del 2

Efter en morgonkonversation med Jess sa upptackte vi att vi bagge har angande vatten och armar vid vara respektive bad. Jess tror benhart pa "kallt i lagenheten"-teorin, medan jag velar lite i min overtygelse. Jag menar, hos Jess fryser jag, men hemma ar det varmt och gott. I och for sig har jag dubbla filtar, ylleraggisar och fleece jacka pa mig, men fryser gor jag inte! Hmm... nar jag laste den dar meningen sa ser jag att det maste vara kallt inne hos mig med. Stackars lilla Odesperat, som han kommer att frysa! Fast a andra sidan har han ju nyss kommit pa att man borde ga ner i vikt av att frysa, sa han borde ju inte klaga. Eller?

Spex och kryssningar..

.. eller spex som handlar om kryssningar.

I fredags tog Odesperaten bussen till Linköping för att träffa sin goda vän Toblerone. Resan började bra med trådlöst internet på bussen så batteriet på luren tog i princip slut redan på fredagkvällen. Nåväl, vi gick ju ändå på Spex! Holger-spexet hette i år "Mot kanten av atlanten - eller En kontinental drift" och handlade om en vilsen columbus som faktiskt hittade vägen Indien tack vare att den halvt sexuellt förvirrade transvestiten Leonardo da Vinci lyckades få en galen spanjor att gräva en kanal ung där Panama ligger. Fantastiskt roligt spex och det mest förvånande var kanske att alla kunde sjunga riktigt bra! (förutom det berömda undantaget.. ) Mycket bra början på en grym helg!

Efter spexet rörde vi oss bortåt och slukade ett par öl och tjattrade om diverse saker. Morgonen efter började med 3 portioner havregrynsgröt (Toblerone skulle förstås dubbla detta så han tog 6 portioner). Vi lyckades efter mycket om och men och stön häva i oss hela härligheten och vi stod oss hela eftermiddagen. Ja alltså vi åt ju frukosten vid 12... Kvällen bestod av käk på Bishops Arms, förrätt med komplimenterande dåliga katt-skämt i stil med "Katt åt lampa, lös i magen". Sen blev den ytterligare en förrätt på Texas Longhorn. Smaskens! Söndagen började i samma stil som lördagen men med 4 portioner respektive 8 portioner havregrynsgröt och denna gång vägde vi maten. 700g för Odesperaten och 1490g för Tobleronen inklusive mjölk, sylt och exklusive tallriken. Sjuka mängder gröt... men det gick att sleva i sig. Hemvägen inkluderade inget trådlöst internet utan mobilbatteriet gick åt till att konversera med Doktorn.

Denna vecka hade Odesperaten lite jobb att utföra så all tid har inte gått åt till att stirra in iväggen. Företaget bestämde sig för att ta båten till Åland för en konferens vilket resulterade i en stor påse lakrits från "Freeport"-shoppen. I övrigt bestod resan av en enorm mängd pensionärer och dansbandsälskare som buggade till två elvis-kopior.

Guldsmeden har fått allt hon behöver för att göra ringarna och imorrn gör Odesperaten ett besök för att välja diamanter till Doktorns ring. *bl-bling*


*grmummel* Doktorn har lagt beslag på alla avslöjande bilder av Doktorn.. Odesperaten har ingen pinsam bild att visa.

Rumstemperatur tankar

Jag gottade mig i ett hett bad nu ikväll och medans jag låg där och jäste bland blomdoftande bubblor så upptäckte jag att det ångade om vattnet och av mina armar. Betyder det att mitt badvatten var nästintill kokhett eller att det är tämligen kallt här i lägenheten?

Rättvisa och jämlikhet...

brukar råda hos Doktorn och Odesperaten, så när jag igår la upp Odesperatens gap igår så borde jag i rättvisans namn även lägga upp en osmickrande bild på mig själv. Hur konstigt det än låter så finns det många att välja bland, men... jag tänker vara orättvis och inte lägga upp någon! :)

Ett gott skratt!

Det fick Doktorn sig idag när en inbjudan till en capoeira workshop i Stockholm trillade in i min inbox. För vem står inte där och gapar som en fågelholk? Jo visst, det var Odesperaten! Fnissattacken övergick snart i gapskratt, mångas huvuden vändes mot mitt skrivbord där jag lönlöst försökte undertrycka vansinnesskrattet! Efter en ganska jobbig måndag, lite att göra, ösregn och en upprorisk axel, så var den bilden precis vad jag behövde! Jag gick hemåt i solsken (kan vädret vara kopplat till mitt humör? Jag börjar mer och mer tro det... jisses, då är jag ju som Storm i X-men. Mmmm... superkrafter gillar jag) och fnissade lite tonårsaktigt varje gång bilden smälte fram i tankarna :)

Okej, jag kan inte låta bli! Förlåt Odesperaten, men den här bilden är oslagbar! Vad gör du egentligen? Sjunger du alltid så där ilsket? :D

SAM remix

Efter en utsökt middag hemma hos Jess, med vin och ost från Fransyskan, tog vi oss ner till SAM. Den här gången plankade vi inte in, utan vi lyckades istället bli VIP gäster. Detta innebar att vi kunde hänga i VIP loungen och dricka hur mycket absint vi ville. Helt i konstnärsandan alltså! VI vandrade runt bland utställningarna, bla annat en med de skisser och vissa målningar som Michelangelo inte hann bränna upp. Vi dansade till härlig techno/trance musik, vi drack absint, vi fick en guidad visning av ett gäng nunnor som kämpar mot HIV och AIDS. Alla dessa nunnor är män, riktigt långa män dessutom... som iklädda klänningar, klackar på minst 15 cm och huvudbonader tornade upp sig över oss andra. Stackars Jess hamnade brevid den längsta, och medans jag o Fransyskan skratta oss halvt fördärvade så stod hon med näsan i höjd med nunnans navel ungefär och försökte se intresserad ut över "hennes" snack om den "organiska plåten och glaset som lever så väl tillsammans med denna röntgenbild av en huvudlös människa, huvudet som ni ser sitter därborta ovanför glaspelaren...".

Min favorit var en 2 m stor mus som satt ovanpå en sovande människa. Fransyskan och Jess blev alldeles obehagliga till mods av denna installation, men så har de ju en sisådär 10 000 fler musliv på sina samveten än vad jag har. Detta blev ännu roligare av att en kille som stod brevid såg ut som en mus, rörde sig som en mus och hade en ryckning i näsan som såg ut som en musnossniffning! Behöver jag säga att vi rörde oss ganska snabbt därifrån innan alla musandar gaddat ihop sig för att hämnas sina kusiner? :)

Det har regnat som aldrig förr här idag! Seattle är aningens ostadigt vad gäller väder, lite "two-face" liksom. I natt vaknade jag av först åska, sen av hagel, sen av en stormvind som nästan lyfte huset... Imorse gick jag till jobbet i solsken, vid lunch tornade sig en svart vägg upp sig norrut. Vid 1-tiden var väggen här... å fy sjutton vad det regnade! Sen blev det strålande sol, sen kom nästa vägg. Åskknallar som skakade fönsterrutorna och formidabla mängder regn. Det regnar fortfarande... :)

Mystiskt...

Jag har ett blamarke pa armen, ca 5 cm langt och 2 cm brett. Ajaj! Kan inte lagga ner armen pa bordet utan att det gor ont! Undrar om det ar mitt lilla spoke som vart framme inatt?

Aha! Nu vet jag! Det kanske ar fran att jag ramlade ner fran badrumstaket? Det ar det nog! Jag lyckades glida av och hamna pa rygg pa golvet. Tur att vi har mjuka mattor! Och att fallet inte var sa langt, jag foll uppe pa loftet sa det ar val bara en 1,3 m hogt just dar. Jag var tvungen att ligga och skratta ett tag innan jag kunde klattra upp pa taket igen! Sa klumpigt gjort :)

Edit: Nu ett par timmar senare kanner jag aven av det i ryggen. Jag lyckades nog stracka mig nar jag desperat forsokte klamra mig fast for att undvika fallet! Kanske ska ta och gora slag i saken att boka en massage tid? Jess fick sig ett gott skratt nar jag mycket levande redogjorde for min lilla fadas... :)

När Odesperaten är borta pyntar Doktorn huset!

Eller hur var det nu man sa?

Idag åkte Jess och jag till IKEA, Jess har aldrig varit på IKEA förut så det var en ganska uppsluppen stämning när vi knatade runt ibland alla, för mig så välkända, ting. När Odesperaten är här måste ju allt "onödigt" pynt klara Odesperat-granskningen. Det är inte mycket som gör det om sanningen ska fram... Men nu när Odesperaten sitter i Hemlandet så har han av naturliga skäl ingen chans att lägga in sitt veto, så nu får jag passa på att få hem allt jag vill ha!

En ny bordsduk, ljus i alla former, lukter och storlekar och det roligaste av allt, jag har ålat runt uppe på vårat badrumstak för att fästa upp min ljusslinga! Jag har burkar för alla ljus som väntar på att få bidra med sitt sköna lugn. Servetter ligger i en annan låda och väntar på att få användas och en julduk ligger i hyllan, redo för must och pepparkakor med Kvibelle gräddädel. Jag har nu tänt ljus, Alanis Morissette, Vanessa Paradis och Big Bad Voodoo Daddy turas om att fylla kvällstystnaden med sång och jag ska snart sätta tänderna i min alldeles egna Marabou Mjölkchoklad kaka. Kanske blir det en Harry Potter till det också. Det är ganska mycket tid att slå ihjäl så här på kvällskvisten när jag är ensam utan min lilla Odesperat...

På fredag är det iallafall dags för SAM Remix! Jag, Fransyskan och Jess ska grunda kvällen med happy hour för att sen beblanda oss med konstnärer från när och fjärran. Det ska bli skoj!

Jag kommer att fuska vad gäller julmusten iår. Jag brukar aldrig dricka must innan första avdent, men imorgon är det jag som bjuder på julmust och pepparkakor! Kunde inte motstå! =)

Dumdidum

Idag sitter Odesperaten på jobbet och fipplar med diverse intressanta prylar. Skönt att få sätta igång hjärnan igen. De senaste månaderna har Herr Hjärna varit på semester, vilket har yttrat sig i diverse korkade uttalanden, extremt låg humor och lagg. Hoppas verkligen humorn blir bättre nu.

Handpenningen till guldsmeden är betald så nu är det full fart i smedjan och snart ska vi kunna se våra mycket fina ringar. Yey! (Well, jag kommer kunna se dem.. Doktorn får lita på mina yviga beskrivningar)

Halloween!

Har precis kommit hem efter en kväll med utklädningspartyn! En Häxa, en Cupid och en Gladiator vandrade härifrån och tog sig ner till Pioneer Square. Nere i en källare var det fest! Vi dansade och drack glatt gratisdrinkar. Sen började ett live band spela. I ett rum som var lika stort som min hela lägenhet... trummornas dån jagade ut oss och vi styrde kosan mot Neighbours istället. Där brukar det ju vara helsvejs med massor av bögar och transor. Gissa då hur det ser ut på Halloween! Knökfullt! Och den ena fantasifulla dräkten efter den andra. Helkul! Dock upptäckte jag att alla de andras stora hår var fejk... jag jobbade på med en kam och hårsprej och jag hade störst hår av alla. Hur sjutton är det möjligt i ett rum med 50% transor?! Nu ska jag sova, ska bara få ut lite av alla hår tovor först!