På västfronten intet nytt.

Livet går sin stilla gång här. Donnan fick ett städrelaterat utbrott igår och fram åkte tandborsten och lister och vrår skrubbades rena. Ingenjören kallades in på dammsugstjänst och dessutom fick han skrubba badrummet, Donnan styrde och ställde som värsta majoren (med tandborsten ilsket viftandes när soldaten inte gjorde rätt) och sen huxflux så var det rent. Överallt. Så där så att det känns som att allt är möjligt. Donnan släppte inte Ingenjören förrens diverse tavlor var upphängda och han klarat av en Target runda för nytt duschdraperi och andra mer eller mindre viktiga saker. Ingenjören fick frisedel resten av kvällen, medans Donnan slank in och ut i antikivitetsaffärer på jakt efter den "perfekta tekoppen". Det är svårt! Donnan vill ha en stor kopp med mönster (blommor eller nåt kul 60-tal)  och kanske en liten guldkant (Ingenjörens minimalistiska färgskala har inte slagit klorna i Donnan än) och den ska vara i tunt porslin. De som finns är antingen i rätt storlek, men tjocka och klumpiga och enfärgade (hu!) eller tunna och fint blommiga men små. Eller så är det fel form eller fel färg eller fel mönster, blommiga vill Donnan ha, inte en hel urskog! Det har känts som om det här blir ett evighetsprojekt, men så slog det Donnan att en mindre storlek kanske inte är så fel om hon dessutom har en tekanna. Så då började jakten på den "perfekta tekannan". Men samma sak här. Varför alla dessa vita tekannor? Donnan vill inte ha en vit tekanna, men inte heller en blommig eller en glättig färgbomb (denna insikt chockade Donnan!). Men vad i hela friden vill Donnan ha då? Det löste DonnMor. Hon hade en tekanna som var nästintill perfekt, som DonnMor nästan såg glad ut att bli av med! Ja där ser man. Kanske att Donnan ska ta och gå igenom DonnMors skattkammare till skåp lite oftare? :)