Att allt är relativt det vet vi ju alla, men att det ibland glöms bort i stunden är ett vanligt återkommande inslag i Donnans vardag. Som exempelvis idag, Donnan mår så pass mycket bättre nu att hon nästintill ser sig som frisk. Hon ser ju så mycket bättre ut än för ett par dagar sen då hon parkerade sig i horisontellt läge på soffan eller sängen (förresten, Donnan har uppnått åldern då det gör ont att ligga still en längre tid, så pass att ryggen nu är sur och Donnan känner träningsvärksliknande värk i höfterna. Alltså att bli gammal är mystiskt!). Så idag kände sig Donnan nästan som en rosenknopp eftersom näsan inte längre är röd och fnasig, ögonen inte är röda och svidande och framför allt, det finns en liten glimt i dom. Döm om Donnans förvåning när arbetskamraterna inte hälsar denna varelse med unisont "Du ser så frisk ut" utan ett enhälligt "Du ser så trött ut, du kanske borde ha stannat hemma och vilat en dag till". Va? Donnan är ju pigg och kry igen. Eller? En snabb titt i spegeln visar på tunga ögonlock, rosakantade ögon, en näsa som är skär och lite fnas precis under näsan och mörka påsar under ögonen. Lägg till det en slemhosta som kan tävla med en rökare med tuberkulos och att hon pratar med välmarinerade whiskeystämband. Ok, Donnan ser nog inte allför pigg och kry ut, men allt är ju relativt :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar