Camping!

Ja vi lyckades komma tillbaks välbehållna trots dåliga odds. Vi började tiiidigt på morgonen den 30e aug med att gå upp 05.45. Galet tidigt. Snabb dusch, snabb frukost och sedan ut till Jess som väntade i bilen. Som tur var hade vi redan kvällen innan dumpat av alla saker och duktigt packat ned allting i ryggsäckarna hemma hos henne så vi kunde bara hoppa in i bilen och börja äventyret. Vi tog en bil-färja över till Bainbridge Island (ca 35 min) och därifrån bilade vi ca 5 timmar på kringelikrokiga vägar tills vi kom till Ozette, där ture började. Vi stannade en kortis i Port Angeles för att registrera oss som vandrare och hämta en bear-canister. En bear-carnister måste man ha för att förvara maten i, annars kommer de snikna tvättbjörnarna att äta upp det för dig. Väl i Ozette käkade vi en delikat lunch bestående av knäckebröd (tack IKEA!) med Philadelphia-ost och rökt lax innan vi fyllde vattenflaskorna och började turen genom en mycket tät regnskog. Turen vi tog kallas The Ozette Triangle och är ringa 9 miles lång (ca 15km). Vi delade upp den på 2 dagar och campade i ena hörnet av triangeln vid Sand point, en mycket lång (och bred när det var lågvatten) strand på USAs mest västra kust. När det var dags för middag var vi tvugna att leta upp ett vattendrag för att ha tillräckligt med vatten att laga mat på. Vi hittade ett halvt sunkigt, väldigt stillastående vattendrag... Uuuh... Gult äckligt vatten.. Men vi behandlade det med diverse kemikalier och kokade ordentligt så det blev inga reaktioner från det vattnet. Maten bestod av några camping special grejjs som man bara häller i kokande vatten så är det klart att äta. Förvånandsvärt gott trots att det såg ut som nåt man äter på en rymdstation. Jess hade med sig ett 2-manna tält som faktiskt gick att använda för 3 personer. Det var verkligen på gränsen men det gick.

Dag 2. Efter att ha ätit nån slags frukost (kommer inte ens ihåg att vi åt) och plockat ihop utrustningen började vi traska iväg längs den steniga strandkanten norrut mot Cape Alava. Det var dimmigt men ljust och helt vindstilla vilket gav en ganska olustig känsla. Över och under stock o sten och längs hala klippor stapplade vi fram till Cape Alava där vi njöt av ännu en camping special som var tonfisk med pesto och lax med mangosalsa. Ganska gott. Efter en skön paus rörde vi oss inåt land igen mot Ozette genom en knappt genomträngbar regnskog men vi tog oss dit med raska 2 mi/h (ung 3km/h).


Doktorn får skriva ett inlägg om alla djur vi stötte på. Jag ska sova.

Bilder finns till vänster.