måndag 11 januari 2010

Mandagskomik eller panik?

Tank er foljande: Du har fatt erbjudande om en intervju pa SBRI som lab assistent i en snabbt expanderande grupp. Mandag morgon kl 9.30 ska du traffa ca 5 personer som du maste imponera pa. Du anlander 9.20 efter att ha panikparkerat din bil utan att betala avgiften och sprungit i regnet till entren. Allt har varit ganska rorigt hittills. Du ar nervos, svettig och forvantansfull. Du skriver in dig i gastlistan, far ditt gastkort och aker upp till vaning 5 for att dar anmala dig. Receptionisten tar leende emot dig och ringer raskt upp forsta personen at dig. Inget svar. Receptionisten fragar ursaktande om du har tagit ratt person. Du stammar fram att ja det tror jag och hor sjalv hur din ryska accent blir starkare nar du blir nervos . Receptionisten ler och ringer igen. Inget svar. Receptionisten ropar nu upp i hogtalarna att kan snalla Fransyskan kontakta receptionen. 5 minuter gar och inget hander. Receptionisten ropar igen och lagger nu till, fransyskan, asiaten eller Lab Managern, kan nagon kontakta receptionen! Inget svar. Receptionisten blir nu sur: "mandagsmorgon och jag maste vara nan ja*la detektiv!". Ett mail till hela Crispe lab skickas ut: Ni har en person som vantat pa att fa bli intervjuad sen 9.20. Ta hand om det! Doktorn och Jess laser mailet kl 10.10. Vi konstaterar att vi bor nog ga upp och forsoka reda upp detta. Dels for att det ar synd om henne, men ocksa for att vi ar de enda Crispies har... Vid receptionen sitter en skarrad och nervos person. Jag o Jess tar med henne till vart lab, medans Jess pratar lite om vad vi gor for nat och vad hon ar har for, ringer jag till Asiaten. Asiaten ar 5 min bort, men han ska inte mota henne forrens 11.30. Chefen glider in 10.20, han ska mota henne 10.30, inte en minut tidigare! Lab manager svassar in 10.30, rynkar ogonbrynen och sager: "Men jag ska ju traffa henne 10.30?". Chefen och managern dyker in i en haftig diskussion om hur illa HR skott det har. Chefen sager surt att han ska minsann lasa lusen av dom. Allt detta battrar ju inte pa din kansla av att detta kommer att ga som smort eller hur? Hur det loser sig vet jag ej, men jag vet att chefen ar irriterad, lab managern ar tuff och asiaten har hoga krav pa sin assistentkandidat. Jag ar glad att jag inte ar den som sitter dar och forsoker imponera just nu!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar