Donnan svamlar

Helgen var slapp och slö. Vi hoppade ut i gymmet i lördags och körde igenom kroppen ordentligt. Donnan är ganska vek i överkroppen, men kan köra tungt på benen. Ingenjören tvärtom. Han klagar på blodsmak i munnen, snurrigt huvud och trötta ben efter första omgången benböj och utfall. Donnan är rädd för att tappa hantlarna i huvudet när hon ligger på bänken. För att råda bot på detta planerades det att träna på söndagen också. Men då blev det het bikram yoga istället. Donnan bet ihop och log snällt mot sig själv i spegeln och lovade att klarar du det här så får du köpa en påse salta chips Donnan. Ingenjören bara led och kved. Passet igeom och sen hela resterande tiden innan sängdags. Idag var det planerat att återigen svettas i yoga studion, men Asiaten ville ha med oss på middag på en för oss ny Italiensk resturang. Ingenjören var snabbt med på noterna och även Donnan måste erkänna att kroppen är ganska seg och trög idag. Så det blir god pasta istället för svettigt gym.

Dagen var i övrigt bra. Började med ett labmöte kl 9 på måndagsmorgon! Varför?! Det är ju svårt nog på måndagarna utan att behöva passa en tid det första man gör. Det handlade om en ny implementation i R, så att det passar våra statistiska frågor bättre. På en måndag morgon! En massa statistik och programmeringstermer flög omkring i rummet, några så pass långsamt att Donnan kunde skriva ner dom i sitt nya labblock. Donnan fick även mer information om hennes jobb och vad hon ska ge sig på att göra. Det här kommer att bli bra! Donnan fattar vad hon ska göra, det finns hjälp att få i labbet och av flertalet experter utanför labbet på diverse viktiga akademiska och företags positioner runtom i världen (som redan nu vet vem jag är: Le Boss har redan introducerat mig som den som kommer att chefa över det här projektet.), och det viktigaste av allt: Donnan ser tråden! Le Boss gillar dessutom små korta frekventa möten, vilket passar Donnan mycket bättre än ett per kvartal som förra Bossen hade. Assistenterna har planerat in när första omgången av några av de prover som jag ansvarar för ska köras och de tror att jag inom 2 veckor har mina första resultat som jag sen ska analysera med diverse statistiska metoder och illustrera på bästa sätt. Jag har sen 4 ytterligare sidoprojekt som Le Boss tycker att jag ska vara med på för att och jag citerar här hans exakta ord "det ser bra ut om du har några bra pek i Nature, Science och dom där tidskrifterna så snart som möjligt". Tackar och bockar Le Boss!

På stickfronten är det stiljte just nu. Jag jobbar på en väska som ska filtas, men eftersom Donnan är en working-girl numera (även om det är inofficiellt än och jag jobbar gratis) så hinner jag inte göra klart en grej per dag längre :)

Ingenjören åker till Whistler på torsdag och eftersom Donnans visum är på väg att ändras så tar vi inte risken att jag fastnar i Kanadia. Asiaten tar således Donnans plats och åker med upp och gör Whistler med Ingenjören och han jobbarkompisar, allt medans Donnan stannar i lyan och gör klart väskan och sätter sprätt på lite framtida pengar (kreditkort är allt en kul uppfinning!).

Stora Syster-Yster fyller år idag! Hon blir hela 29 år gammal. Eller nåt sånt. Hon har trillat över den där kanten när man huxflux alltid fyller 29. Jag hoppas att hon fick firas hela dagen och har massor av tårta i magen nu.

På väg hem idag fick Donnan söka skydd inne på McDonalds. Skyarna öppnade sig och ett väldigt okaraktäristiskt åskoväder drog fram över Seattle. Förvisso regnar det ofta här, men väldigt sällan regnar det så mycket på samma gång och det här var första gången jag hörde fler än ett åskdån per åskstorm. Nu gck det ingen nöd på Donnan, hon passade på att luncha och prata strunt med okända människor tills stormen bedarrade och regnet lättat till det mer karaktäristiska "diset" som råder här i Seattle.

Nu ska Donnan sluta svamla och ta tag i stickorna och njuta av Count Basies trumpetande tills det är dags att njuta av italienaren uppe på kullen!