Ett steg närmre..

.. att träffa sin kära Doktor igen!! Idag var Odesperaten och hämtade sitt pass med ett sprillans nytt visum i. Tror det var rekord av ambassaden, passet kom dagen efter intervjun! Förra gången tog det en vecka, men nu var det bara 6-7 personer som samtidigt var där för intervjuer (förra gången var det ~100) så det borde ju gå fortare. Det var inte det äventyr som Odesperaten väntat sig, ambassad-besöket gick till som följande:

7.20: Anländer till ambassaden, först i kön. Möte bokat 8.00.
7.45: Andra personen i kön anländer.. Doh! 25 minuter ensam stående som ett fån... >_<
7.55: Kön består av 6 personer varav nr 3 står och pratar i mobil med sin respektive och klagar på att hon har minsann inget foto med sig, eller kuvert, eller formulär som det står på en stor skylt utanför att man måste ha med sig. Odesperaten meddelar att hon inte helled blir insläppt om hon har mobilen med sig.
8.00: Äntligen vinkar vakten in den första personen, dvs moi. Av med bälte, töm fickor, genom metalldetektor, få papprena man har med sig testade för konstiga ämnen och sen in till ambassaden.
8.02: Tomt vänterum
8.03: En svensk man sätter sig i glaskuren och tar emot alla papper med kommentar "Oj vad mycket extra papper, nåja bättre för mycket än för lite"
8.07: Samma man ropar upp mig i högtalaren och ber mig gå till ruta F. Där undrar han hur jag kan söka detta visum när det står på personbeviset att jag inte är gift? Odesperaten förklarar att längst ned i högen finns bevis på att jag faktiskt är gift. Mannen godtar detta. Tillbaks till väntesalen.
8.30: Dags för intervjuer! Först upp: Herr Odesperat till ruta F. Se där, det var samma tjej som intervjuade mig och Doktorn förra gången. "Hey, you've been here with me before!", sa hon. "And you guys got married. Congratulations!". Så ville hon ha mina fingeravtryck igen och sen var det klart. "Your passport will arrive in a few days".
8.35: På väg mot bussen.

Mycket smidigt.

Förutom detta besök har Odesperaten hängt en del med Dansken. Bla har vi designet vigselringen som var tänkt att smycka mitt och Doktorns finger men efter ett kort besök till guldsmeden visade det sig att ringen ej går att tillverka. Doh! Tillbaks till ritbordet. Vi måste ju ha en grym och unik ring!

Gårkvällen spenderade Odesperaten med några gamla arbetskamrater. Vi började med några öl på Rival och käkade sedan på Ramblas i Hornstull. Maten bestod av en ganska medioker tapas och servitrisen var kass och otrevlig men det var rätt kul att träffa folket igen. Ska avverka så många kompisar som möjligt nu på den korta tid jag är här.

Odesperaten jobbar ju förresten också. Eller typ iaf. Chefen kallade in mig för ett blixtuppdrag som skulle hålla på hela veckan men vi blev klara i tisdags. Det blir nog några sporadiska dagar här och där under den kommande månaden iaf.